Som svensk så finns det ett par saker man gärna pratar om med utländska gäster för att framhäva den svenska förträffligheten lite extra. IKEA, Absolut Vodka, att ordet ombudsman faktiskt härrör från vårt oerhört jämställda samhälle. Som en gastronomisk mini-version av detta är Marcus Samuelsson. I svensk press framställs han ofta som den mest berömda Kocken i New York. Det stämmer säkerligen inte, men för många svenskar är han i alla fall killen-som-stack-och-blev-jättestor-i-det-stora-äpplet.
Nog pratat. Marcus, du måste välja ditt återinträde på den svenska matscenen lite bättre. Du började med att låna ut ditt namn till konferenskolossen Clarion Sign på Norra Barntorget vilket resulterade i ett magplask från femman i DN. Sedan utvecklade du Street Food, ett snabbmatskoncept med "den bästa gatumaten som du har ätit runt olika delar av världen." Nu vill jag bara fråga, var hittade du den trötta ursäkten till Pad Thai jag åt på Arlanda Terminal 5 igår - på en kombinerad videobutik-pizzeria-solarium-kebab-sushi-och-thai i Teckomatorp? Det var det absolut sämsta jag ätit på Arlanda, och då pratar vi inte om någon kulinarisk högborg. 125 kronor för halvkalla äggnudlar i sötsur (?) sås kan ingen tokrolig lila inredning i världen rädda.
Det bästa var ändå den stora skylten på kassamaskinen, fullt synlig för gästerna: THE GOLDEN QUESTIONS: 1. Kaffe på maten 2. Kaka till kaffet 3. Chips till alkoholen.
Fokuset på Street Food verkar ligga en bra bit ifrån kärlek till maten.
lördag 13 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar