torsdag 16 september 2010

B.A.R. - Blasiehomens Akvarium och Restaurang


B.A.R. igår hamnade jag återigen på B.A.R. tillsammans med min fru. Som vanligt finns det inte ett enda bord ledigt förrän 22.00, så vi blir placerade i baren mitt i lokalen. Och, som vanligt är servicen svajig och brödet från det egna konditoriet på Lux smäktande gott.

För det första älskar jag ambitionen hos B.A.R. Igår hade de 18 (!) olika sorters fisk i sin disk att välja på. Fine de Claire-ostronen kostar 16 kronor stycket, efter tidigare ha kostat 11. (Ok, de har ju haft lite trista biverkningar också, men jag antar att det kommer med att de säljer flest ostron i stan.) Inredningen är snygg. Konceptet är roligt, och det är aptitretande att gå fram till disken och få kvällens råvaror presenterade, även när det är 25 olika grillbara råvaror som ska presenteras.

Jag har nog ätit på B.A.R. 5 gånger, och servicen är alltid....ganska blandad. Eftersom proteinerna och kolhydraterna beställs på olika platser, kommer sakerna ibland in i lite blandad ordning, ibland lite fel och ibland lite för snabbt. I baren så har jag fått svaret, "I don't know, it's my first day here." Och ändå gillar jag det. Mycket. Oklart varför.

Rätterna då? Igår åt jag abborre, och det var första gången jag inte har fått en intill perfektion tillagad fiskbit. Köttet släppte inte riktigt från benen, men i vanliga fall kan du aldrig gå fel med en grillad fiskbit. Av tillbehören är risotton magisk, den grillade fänkålen skickar dig omedelbart till Italien och sparrisen är god men inte mer. Sedan finns det lite sallad och pommes att beställa, som är bra men inte mer. Av såserna är det kaprismajonäsen som förtjänar att omnämnas.

Efterätterna har jag inte provat så många, men det som etsat sig fast är kladdkakan. Det står visserligen på menyn att den är bakad för två, men den är snarare bakad för ett helt femårskalas.

Sammantaget är B.A.R. min absoluta favorit i Stockholm för tillfället. Alltid fullt, alltid lite stökigt och alltid blandad service. Och alltid väldigt gott.

tisdag 14 september 2010

Jag vill ha mat 2010



Runt 2006 kom jag på den briljanta idén att starta en blogg med vaga kopplingar till mat. Syftet har hela tiden varit lite oklart, och innehållet har blivit därefter. I början höll jag en rimligt hög ambitionsnivå med att utvärdera lunchställen runt mitt kontor på Drottninggatan, och diverse vardagsrecept som tillagades i hemmet på bastugatan. Senare blev det mest blandade bilder från mobilen på diverse maträtter och restaurangbesök, för att sedan bli ett dokument över allting jag åt.

Nu tänkte jag (inget utlovat dock) utöka ambitionerna lite mer, försöka skriva något inlägg om jag har varit på en bra krog, eller lagat en bra oxsvansragu. I mitt huvud har jag redan halvfärdiga recensioner på Frantzén & Lindeberg, Djuret och Buco Nero som väntar på att snytas ut.

Snart.

måndag 13 september 2010

Recension: Restaurang Hjerta

I lördags kväll hamnade jag på restaurang Hjerta på Skeppsholmen. Snygg luftig lokal, som ligger i gammal torpedfabrik längs med kajen och har tagit vara på det råa i olika detaljer i inredningen. På toaletten finns det diverse maskindelar, och i taket finns de gamla skenorna kvar för att påminna om historien.

Och maten då? Till förrätt beställer vi in den franska löksoppan, charketuritallrik och kalvbräss. Därtill dricker vi ett ale från Nils Oscar på tapp, som är perfekt upphälld av bartendern. Charketurierna kommer även in med oliver och ost, och är välsmakande och riklig om än inte spektakulär. Löksoppan har bra sting av Gruyereosten, och får väl godkänt. Kalvbrässen serveras med svamp och en syrlig sås på äppelcidervinäger som bryter perfekt mot det feta brässet.

Huvudrätterna är kvällens rikiga höjdare, där allt kommer in i rejäla portioner. Jag åt rödtunga med brynt kräftsmör och sidfläsk. En perfekt smakbrytning med fläsket till fisken, och man får tillräckligt med brynt smör för att stå sig hela kvällen. Piggvaren kommer in tillsammans med en vinaigrette på citron och gräslök - och är kvällens absoluta topp. Perfekt tillagad, och en rejäl bit. Den hemgjorda viltkorven lämnar inte heller någon besviken, även om det tillhörande moset i gjutjärnsform är på gränsen till stabbigt.

Av desserterna testades glass (JA!) och Creme Brulée - mycket bra.

Servicen var lätt svajig. Ibland personlig och engagerad, men ofta långsam och lite osäker. Det tar 20 minuter innan det dyker upp bröd (för övrigt ett fantastiskt bröd!), och att beställa tar en halvtimme. Vinrekommendationerna är bra, men levereras med lite orutin om vad glaset egentligen innehåller.

Trots små missar i servicen är Hjerta ett ställe jag kommer att återkomma till många gånger. Lokalen är snygg, maten fantastisk och servicen kommer säkert bli bättre allteftersom. Förhoppningsvis kan Hjerta och Skeppsholmen med närområde bli ett utflyktsmål för matintresserade Stockholmare eftersom flera av de bästa krogarna, bl.a. B.A.R., Hotell Skeppsholmen, Mathias x2 och Hjerta har lyckats lägga sig inom en kvadratkilometer.

Betyg: 8/10
Pris varmrätt: 190-295 kr

lördag 11 september 2010

Straight outta Texas Birger Jarlsgatan

Nummer 12

På Kungstensgatan i Stockholm har en liten nyhet dykt upp, No12. Hittills har jag bara hamnat där på luncher, men de är icke att förakta. För en dryg hundralapp får du soppa eller sallad + varmrätt, serverat med fast hand av innehavaren själv. Rekommenderas.