torsdag 16 december 2010

Lucia på Pubologi

Pubologi behöver knappast hyllas än mer, men jag kan inte hålla mig. Häromdagen var jag där tillsammans med ett gäng vänner och åt:

Charktallrik Grande Deluxe

Betyg: 4/5 - En rustik charktallrik, med en grym vindsvinskorv från Italien, en 36-månadersskinka från Spanien och hemgjorda pickles. Med surdegsbaguette och tomatröra.

Butternut

Ravioli fyllda med Butternutpumpa. Serveras med pinjenötter, Parmigiano Reggiano 2007, Gotlandstryffel och acqua de burro

Betyg: 4/5 - Gott och snygg smakbrytning mellan tryffeln och söt pumpa. Habilt, men ingen kioskvältare.

Iberico + Domta pig hedonism

Gris på tre vis: Träkolsgrillad Iberico-griskind, Chef Buchet´s Jamon Iberico Gran Reserva-korv, pressad sylta av Domta-grislägg med aprikoser, pistaschnötter och hasselnötter. Serveras med jordärtskockor, rödkål och äpplesky

5/5 - perfekt rakt igenom i både konsistenser och smaker.

Cerise Nöel

Körsbär inkokta i julkryddor, Portvin och Cognac. Serveras med mandelbiskvier och gräddig vaniljglass.

3/5 - Inget att skriva hem om, men bra glass och lite inkokta bär.




tisdag 30 november 2010

16 timmar med Jan Hedh



I lördags och söndags var jag på kurs med Jan HedhRestaurangakademin för att lära mig baka äkta bröd. Inte som en svensk bakar, om Jan Hedh själv hade sagt det, utan som en "riktig bagare". (Tänk bred skånska)

Viktigaste lärdomar:

- Smör ska aldrig tillsättas smält i något bakverk. Någonsin.
- Salt ska alltid tillsättas mot slutet. Det dödar all eventuell jäst och surdeg.
- En riktig deg är lite som en levande organism. Den är full med luft, flyter runt lite på bordet och är lite obstinat mot dig. Det man kallar deg i hemmakök är snarare en avlägsen släkting till en bagerideg, med allvarlig diskbråck och ledgångsreumatism.
- Bagarlärlingar får mycket skäll
- Knåda är en hel vetenskap. När Jan Hedh underkänner din knådning, då flyger det croissanter och surdegsbullar över hela köket.
- Bakning har förvandlats till en prylsport. En man frågade mig intresserat om jag hade något tips på degmaskin. När han kvixkt insåg att jag bara bakade degar på upp till 1,5 liter, gav han mig ett faderligt leende och sade "Jaha, jag förstår."
- Det är inte omöjligt att baka helt perfekta bageribröd.

tisdag 16 november 2010

Matmolnet.se

Jag ser att Niklas Ekstedts/Christian Remröds nya projekt har gått online - matmolnet.se. Just nu en snygg, lättöverskådlig sida, ett slags Tasteline 2.0 med Facebookintegration. Just nu är det ingen jätteskillnad mot andra matsidor, men om ambitionen att göra en mer användargenererad receptsida slår väl ut kan det bli riktigt bra. Illustrationerna får åtminstone två tummar upp.

Niklas själv säger:

Under de senaste åren har jag sett stora recept och matnätverk växa fram och hela tiden känt att många kanske inte förmedlar just den glädje jag önskar sprida kring mat och matlagning. Därför har jag utvecklat ett sätt för hemmakockar och mat-intresserade att enkelt hitta recept till alla måltider. Matmolnet vill väcka lusten att laga god och nyttig mat hos svenska folket, och sprida den känslan genom att låta alla få tillgång till informationen som behövs. En sida om mat som berör allas smak! Matmolnet handlar om att inspirera och bli inspirerad! Därför hoppas jag att just du vill vara med och hjälpa hemmakockar runt om i landet hitta inspiration till att laga nya spännande rätter till både vardag och fest. // Niklas Ekstedt

lördag 13 november 2010

Marcus Samuelsson, ta hand om ditt varumärke.

Som svensk så finns det ett par saker man gärna pratar om med utländska gäster för att framhäva den svenska förträffligheten lite extra. IKEA, Absolut Vodka, att ordet ombudsman faktiskt härrör från vårt oerhört jämställda samhälle. Som en gastronomisk mini-version av detta är Marcus Samuelsson. I svensk press framställs han ofta som den mest berömda Kocken i New York. Det stämmer säkerligen inte, men för många svenskar är han i alla fall killen-som-stack-och-blev-jättestor-i-det-stora-äpplet.

Nog pratat. Marcus, du måste välja ditt återinträde på den svenska matscenen lite bättre. Du började med att låna ut ditt namn till konferenskolossen Clarion Sign på Norra Barntorget vilket resulterade i ett magplask från femman i DN. Sedan utvecklade du Street Food, ett snabbmatskoncept med "den bästa gatumaten som du har ätit runt olika delar av världen." Nu vill jag bara fråga, var hittade du den trötta ursäkten till Pad Thai jag åt på Arlanda Terminal 5 igår - på en kombinerad videobutik-pizzeria-solarium-kebab-sushi-och-thai i Teckomatorp? Det var det absolut sämsta jag ätit på Arlanda, och då pratar vi inte om någon kulinarisk högborg. 125 kronor för halvkalla äggnudlar i sötsur (?) sås kan ingen tokrolig lila inredning i världen rädda.

Det bästa var ändå den stora skylten på kassamaskinen, fullt synlig för gästerna: THE GOLDEN QUESTIONS: 1. Kaffe på maten 2. Kaka till kaffet 3. Chips till alkoholen.

Fokuset på Street Food verkar ligga en bra bit ifrån kärlek till maten.

God shave the queen

Pub. Pomme Frites. Pork Bellies. Jag är i England och äter mig igenom den lilla romarstaden Bath, 2 timmar från London.

Matrelaterade observationer hittills: Britter på landsbygden är nitiska på 'local produce', och de är ena rackare på förpackningsdesign.

Här är en bild på min smörgås idag från, med krispig långbakad grissida, mycket smör och tranbärsmarmelad. Och en riktigt bra Flint Knapper från Ramsbury Brewery till.

söndag 7 november 2010

Nyinköpt! Mattias Dahlgren - Det Naturliga Köket. Jag kommer ge en mer utförlig recension senare, men av de 10 recept jag har tittat på var det inte en enda som inte innehöll något av ångugn, sifon, thermomixer, Pacojet eller cirkulator. Så till alla hobbykockar: tänkte du laga något ur boken så kostar det ytterligare femtio lakan.

Men bilderna är fina.

Hamburgrande på Pubologi

Efter den unisona hyllningskören i Stockholmsmedierna över Pubologi, var det äntligen dags att premiäräta deras lördagslunch, eller som de säger själva - "den bästa lunchen". Pubologi är en stockholmifierad gastropub, miniliten (22 platser) och med en personlig inredning signerad Jeanette Dalrot. Medan systerkrogen Djuret känns mer kitsch är det här genomtänkt och välgjort. Besticklådorna, som á la Matbaren finns vid varje sittplats, glider ljudlöst igen som en tysk lyxbil och jag gillar de uppochnedvända koffertarna i taket.

Nog om inredning. Maten är makalös. Eller, det enda jag har ätit är deras Hamburgrande än så länge, och det är nog det bästa i hamburgerväg jag har ätit. 300 gram nötkött från någon namngiven gård, en massiv skiva comtéost och perfekt bacon, så långt från en saltlösningsuppblåst Scan-dito man kan komma. Till det, pankopanerade pompa med det på Pubologi självklara tillbehöret Bearnaisesås. Gott plus gott kan ju bara bli godare.

Lunchmenyn som de kör på lördagar innehåller alltså en buljong- och pepparrotsförstärkt bloody mary, en koloss till hamburgare med valfri öl och en jordgubbsmilkshake till det facila priset 325 kronor. Att du sedan slipper äta middag samma dag gör det ännu bättre.

Pubologi, ni är redan min favoritkrog för tillfället. Bord bokat igen den 16 december.

onsdag 13 oktober 2010

Födelsedag

Det är betydligt lättare att lämna tjugonågontinglivet när dagen börjar med att få en tvådagars kurs med legendaren Jan Hedh i brödbakeri.

Sedan blev det en lunch på Roffes Kök, flundra med rödbetsmajonäs! Ouff, gott. Tack Hinke, Orre, Papi, Delta och Malten.

Och ikväll ska kråset smörjas på Lux Stockholm. Bara så att ni vet. Full rapport kommer att avläggas.

måndag 11 oktober 2010

Vindsvåningar har blivit ett sätt att leva

"Eric Tour vänder vant de spröda råvarorna på sin teppanyakihäll. Vårlök, groddar och mizunasalladens dekorativa blad lierar sig med äggnudlar och räkor. Heta droppar från flaskor och burkar med besynnerligt innehåll får fullborda verket."

Satir är aldrig så kul som när den är ofrivillig. DN står för helgens roligaste artikel om Eric Tour och Nina Persson i deras spatiösa våning, där Eric röker egen fångst på balkongen.

lördag 9 oktober 2010

Det godaste djur jag avlivat

Första måndagen efter tredje söndagen i september går startskottet för hummerfisket längs med västkusten. Första helgen efter första måndagen efter tredje söndagen i september varje är jag där för att gå långpromenader, elda i vedspisen och framförallt - äta upp hummern.

Vår granne Roger hade som vanligt fiskat upp ett par svarta kräftdjur till oss, närmare bestämt 10 stycken som fick vandra ned i våra kokande grytor. Vi fick dessutom en niohektos hummer i nätet som snällt fick sättas tillbaka. Den hade visserligen kostar runt 720 kronor i Östermalmshallen, men regler - åtminstone fiskeregler - är till för att följas.

Hummer är ganska enkelt egentligen. Koka upp, ta en näve salt per lite vatten, en stor nypa socker och låt koka 7 minuter efter att vattnet har kokat upp igen. Låt de numera röda humrarna svalna i spadet på trappen....och ÄT. Lollo gjorde en magisk citronmajonäs till, och det enda ljudet som hördes under de första fem minutrarna av måltiden var lite spridda sörplanden.

Majo:

1 stort ägg eller 2 äggulor
Saften från en halv citron
Lite salt
En dutt vitpeppar
3 dl raps- eller solrosolja

Se till att allt är rumstempererat, och sen är det bara att sätta igång. Vispa runt gulorna ordentligt medan en trevlig vän droppar i olja, och sedan häller i en fin stråle tills oljan är slut. I med resten. Rosta brödet. Doppa hummern.






Krog: Monarki

Mittemot en krog som heter Republik ligger det en annan krog som heter Monarki. Är vi i Göteborg? Nix, vi är mitt i vasastan. Igår hamnade vi på Monarki för en fredagsöl, och den ena ledde till det tredje och till slut blev vi hungriga och beställde in mat.

Maten? Ja, personalen är trevligare än vad maten är god, men de friterade fläskbitarna till förrätten kan rekommenderas. Och popcorn - serverade i pappåse och upphottade med sesamolja.

På bilden f.ö. ett par fantastiska pilgrimsmusslor i en mindre fantastisk buljong. Trevlig helg!

fredag 8 oktober 2010

Fiesta Deli

Lunchsquashen idag gick åt skogen. Igen. Men skit samma, lunchen var lika bra som vanligt på Fiesta Deli på upplandsgatan, ett hål-i-väggen-tips i Vasastan. Bra bröd, gött snack och sallader med ovanligt mycket hjärta.

Idag serverades det "Italiensk rosmarinskinka med caesarpotatissallad, romanblad, parmesan och cocktailtomat 65 kr"

torsdag 7 oktober 2010

Crassostrea Gigas möter Ostrea Edulis

Jag gjorde en blixtvisit i mitt kära Bohuslän i helgen för ostronplockeri och hummerfrosseri, och kommer här med ett helt ovetenskapligt test mellan inkräktaren Crassostrea Gigas, även kallat japanskt jätteostron, och Ostrea Edulis, a.k.a. svenskt ostron, a.k.a. Belonostron.

Utseende:

Vårt av jantelag styrda svenska ostron avviker sällan från en rund, flat lagom stor form, som är enkel att sticka in kniven i. Kusinen från stilla havet verkar dock ha drabbats av hybris, och förutom abnorma storlekar också tar fem minuter att öppna. 1-0 till Sverige.

Smak:

De soppskålsstora japanerna smakar visserligen salt och hav, men sedan då? Umamin som man förväntar sig explodera i gommen efteråt infinner sig aldrig riktigt. Det blir lite platt liksom. Svensken, trots sin i jämförelse ringa storlek, gör precis som den bör. Först salt, sedan lite hav....sen magi. Knock-out i smakmatchen. 2-0 till Sverige.

Storlek:

För att det inte ska bli för ojämnt, hittade jag på ytterligare en kategori: Storlek. Japan vinner solklart, eftersom det största ostronet för dagen var stor som en frigolitkartong för take-away sushi. 2-1 till Sverige.

Sverige vinner alltså landskampen, och det är bara att hoppas att de överlever de japanska ockupanterna. Jag reserverar mig dock för eventuellt jäv pga min nationalitet. Grattis Sverige!

(Tänk på att ostron och hasselnötter inte ingår i allemansrätten, och det är bara markägaren som får plocka inom 200 meter ut från land. Vad jag försöker säga är alltså: Plocka inte mina ostron!)

onsdag 6 oktober 2010

100 spänn för en rätt!









Bookatable.com har lierat sig med ett antal Stockholmskrogar och lanserar Krogveckan mellan 22 och 31 oktober. Utvalda rätter för 100 bagis på krogar som Bistro Berns, Jacobs, Melanders, Ulla Winbladh och Proviant.

Och dessutom ett par riktiga bottennapp som KGB (Stalin hade arkebuserat kocken om han hade smakat vad de kallar för "Borstj"), Pong (Är det inte en prishöjning med huvudrätt för en hundring?) och Trattoria Romana (Omedelbar stängning av denna krog borde vara ett uppdrag för Visit Sweden.)

Läs mer här.

Fest på häst

Jag tänkte dela med mig av ett av mina bästa köttips, nämligen alla tolvåriga tjejers favoritdjur - häst. I Hötorgshallen, närmare bestämt hos sydamerikanerna, kan du köpa den mest utsökta biff och entrecôte av Pålle. Till samma pris som högrev.

Inhumant? Nja, med tanke på att varje häst som inte äts upp inom våra gränser fraktas 300 mil levande till Cavallo-älskande italienare, kan du fortsätta äta med gott samvete. Närproducerat på din lokala ridskola.

(Och - till det kan du göra Taffels omöjlig-att-misslyckas-med-Béarnaise. Dubbelgott!)

tisdag 5 oktober 2010

Och det varde oxkind

Jag måste erkänna en sak. Jag har levt i 29 år, och aldrig själv lagat oxkind. Det har hänt någon gång på krogen att jag har beställt in det, men ingen hade berättat för mig hur magiskt bra (bättre?) det blir att laga hemma. Jag tackar min före detta kollega och squashkamrat Jonis för inspirationen, och bjuder på receptet jag följde.

Oxkinderna köpte hos alltid lika proffsiga G. Nilsson Livs i Hötorgshallen.

Receptet är Johan Jureskogs, och det hittar du här.

Oxkinder
2 st 2 oxkinder på cirka 400g (eller ta 2 bitar högrev eller fransyska på 400g)
1 flaska fylligt rödvin
0.5 l mire poix (morot, rotselleri, gul lök, vitlök och purjolök)
1 st timjankvist
1 st rosmarinkvist
10 st vitpepparkorn
2 st lagerblad

Sås:
oxkindsavkoket
0.5 l kalvsky
fylligt rödvin
1 st timjankvist
1 st rosmarinkvist
10 st vitpepparkorn
2 st lagerblad
molassessocker
ev. arrowrot
50 g smör

Tryffelpotatispuré:
750 g mjölig potatis, gärna mandel
4 dl mjölk
1 st schalottenlök
5 st vitpepparkorn
1 st timjankvist
1 tsk salt
100 g smör
10 g färsk vintertryffel (ev)
2 cl tryffel olja
grädde (ev)
Garnityr:
storbladig persilja

Gör så här

1. Oxkinder: Putsa oxkinderna, blanda dem med rödvinet och bouqet garniet. Låt marinera i kylskåp helst 3 dagar.

2. Sila bort spadet i en kastrull. Stek oxkinderna och grönsakerna i smör och lägg dem i spadet. Sjud och skumma i cirka 3-4 timmar tills de är riktigt möra. Ta upp dem och låt de svalna. Man kan med gott resultat steka på köttet och sjuda dem direkt istället för att marinera.

3. Såsen: Sila ner spadet i en ny kastrull. Tillsätt kalvsky, ev lite mer rödvin och reducera till hälften återstår.

4. Lägg i kryddorna, låt koka fem minuter till, smaksätt med molassessocker, salt och peppar, red ev. av med arrowrot.

5. Tryffelpotatispuré: Skala och koka potatisen försiktigt i lättsaltat vatten. Koka upp mjölken med den finhackade schlottenlöken, timjankvisten, vitpepparkornen och saltet. Sila bort löken och kryddorna.

6. Häll av potatisen när den är klar. Låt den torka på spishyllan i 3 minuter innan den passeras genom den finaste insättningen av passeuren.

7. Arbeta sedan in mjölken och 50 g av smöret med en gummiskrapa. Sila därefter genom en chinoise. Tillsätt resten av smöret, eventuellt lite grädde, tryffeln(finhackad) och tryffeloljan. Smaka av med salt och peppar. Obs: Så här görs en puré i resturangkök, men det går lika bra att ta ditt vanliga recept och smaksätta med tryffeln.

8. Upplägg: Finstrimla den storbladiga persiljan. Dela på oxkinderna. Täck dem med plastfolie och värm upp dem i micron. Tillsätt smör i såsen och täck oxkinderna med den. Garnera med persiljan och servera purén brevid.

Serrano Fresh Mex - isländska burritos











MEXIKO! Av någon anledning har Mexiko seglat upp som het mattrend i det gastronomiskt döda "city". Några handelspojkar har öppnat Macho! på Klarabergsgatan, La Neta har charmat oss med hemgjorda tortillas det senaste året och nu (ok, jag är ett par månader sen) det isländska konceptet Serrano gjort entré på Kungsbron.

Maten? Fantastiskt. Det här är snabbmat som gör att jag bara vill äta snabbmat resten av livet. Under mina två besök har maten varit fenomenal, fräscht, färskt och stora portioner. Rikligt med chili och koriander för den som vill.

God mat leder dock till långa köer, och kommer du vid 12.15 får du räkna med att stå och vänta på din Quesadilla i 20 minuter. Men när den unga personalen börjar bli lite mer flinka i fingrarna kommer jag komma hit oftare. Det roligaste är de små lapparna på borden: "Vårt mål är att du ska äta dig mätt hos oss - 7 dagar i veckan." Det tror vi säkert, frågan är om det borde kommuniceras till gästerna. Ditt kylskåp är vår fiende liksom.

Läs mer på Serrano.se eller deras föredömliga facebooksida.

torsdag 16 september 2010

B.A.R. - Blasiehomens Akvarium och Restaurang


B.A.R. igår hamnade jag återigen på B.A.R. tillsammans med min fru. Som vanligt finns det inte ett enda bord ledigt förrän 22.00, så vi blir placerade i baren mitt i lokalen. Och, som vanligt är servicen svajig och brödet från det egna konditoriet på Lux smäktande gott.

För det första älskar jag ambitionen hos B.A.R. Igår hade de 18 (!) olika sorters fisk i sin disk att välja på. Fine de Claire-ostronen kostar 16 kronor stycket, efter tidigare ha kostat 11. (Ok, de har ju haft lite trista biverkningar också, men jag antar att det kommer med att de säljer flest ostron i stan.) Inredningen är snygg. Konceptet är roligt, och det är aptitretande att gå fram till disken och få kvällens råvaror presenterade, även när det är 25 olika grillbara råvaror som ska presenteras.

Jag har nog ätit på B.A.R. 5 gånger, och servicen är alltid....ganska blandad. Eftersom proteinerna och kolhydraterna beställs på olika platser, kommer sakerna ibland in i lite blandad ordning, ibland lite fel och ibland lite för snabbt. I baren så har jag fått svaret, "I don't know, it's my first day here." Och ändå gillar jag det. Mycket. Oklart varför.

Rätterna då? Igår åt jag abborre, och det var första gången jag inte har fått en intill perfektion tillagad fiskbit. Köttet släppte inte riktigt från benen, men i vanliga fall kan du aldrig gå fel med en grillad fiskbit. Av tillbehören är risotton magisk, den grillade fänkålen skickar dig omedelbart till Italien och sparrisen är god men inte mer. Sedan finns det lite sallad och pommes att beställa, som är bra men inte mer. Av såserna är det kaprismajonäsen som förtjänar att omnämnas.

Efterätterna har jag inte provat så många, men det som etsat sig fast är kladdkakan. Det står visserligen på menyn att den är bakad för två, men den är snarare bakad för ett helt femårskalas.

Sammantaget är B.A.R. min absoluta favorit i Stockholm för tillfället. Alltid fullt, alltid lite stökigt och alltid blandad service. Och alltid väldigt gott.

tisdag 14 september 2010

Jag vill ha mat 2010



Runt 2006 kom jag på den briljanta idén att starta en blogg med vaga kopplingar till mat. Syftet har hela tiden varit lite oklart, och innehållet har blivit därefter. I början höll jag en rimligt hög ambitionsnivå med att utvärdera lunchställen runt mitt kontor på Drottninggatan, och diverse vardagsrecept som tillagades i hemmet på bastugatan. Senare blev det mest blandade bilder från mobilen på diverse maträtter och restaurangbesök, för att sedan bli ett dokument över allting jag åt.

Nu tänkte jag (inget utlovat dock) utöka ambitionerna lite mer, försöka skriva något inlägg om jag har varit på en bra krog, eller lagat en bra oxsvansragu. I mitt huvud har jag redan halvfärdiga recensioner på Frantzén & Lindeberg, Djuret och Buco Nero som väntar på att snytas ut.

Snart.

måndag 13 september 2010

Recension: Restaurang Hjerta

I lördags kväll hamnade jag på restaurang Hjerta på Skeppsholmen. Snygg luftig lokal, som ligger i gammal torpedfabrik längs med kajen och har tagit vara på det råa i olika detaljer i inredningen. På toaletten finns det diverse maskindelar, och i taket finns de gamla skenorna kvar för att påminna om historien.

Och maten då? Till förrätt beställer vi in den franska löksoppan, charketuritallrik och kalvbräss. Därtill dricker vi ett ale från Nils Oscar på tapp, som är perfekt upphälld av bartendern. Charketurierna kommer även in med oliver och ost, och är välsmakande och riklig om än inte spektakulär. Löksoppan har bra sting av Gruyereosten, och får väl godkänt. Kalvbrässen serveras med svamp och en syrlig sås på äppelcidervinäger som bryter perfekt mot det feta brässet.

Huvudrätterna är kvällens rikiga höjdare, där allt kommer in i rejäla portioner. Jag åt rödtunga med brynt kräftsmör och sidfläsk. En perfekt smakbrytning med fläsket till fisken, och man får tillräckligt med brynt smör för att stå sig hela kvällen. Piggvaren kommer in tillsammans med en vinaigrette på citron och gräslök - och är kvällens absoluta topp. Perfekt tillagad, och en rejäl bit. Den hemgjorda viltkorven lämnar inte heller någon besviken, även om det tillhörande moset i gjutjärnsform är på gränsen till stabbigt.

Av desserterna testades glass (JA!) och Creme Brulée - mycket bra.

Servicen var lätt svajig. Ibland personlig och engagerad, men ofta långsam och lite osäker. Det tar 20 minuter innan det dyker upp bröd (för övrigt ett fantastiskt bröd!), och att beställa tar en halvtimme. Vinrekommendationerna är bra, men levereras med lite orutin om vad glaset egentligen innehåller.

Trots små missar i servicen är Hjerta ett ställe jag kommer att återkomma till många gånger. Lokalen är snygg, maten fantastisk och servicen kommer säkert bli bättre allteftersom. Förhoppningsvis kan Hjerta och Skeppsholmen med närområde bli ett utflyktsmål för matintresserade Stockholmare eftersom flera av de bästa krogarna, bl.a. B.A.R., Hotell Skeppsholmen, Mathias x2 och Hjerta har lyckats lägga sig inom en kvadratkilometer.

Betyg: 8/10
Pris varmrätt: 190-295 kr

lördag 11 september 2010

Straight outta Texas Birger Jarlsgatan

Nummer 12

På Kungstensgatan i Stockholm har en liten nyhet dykt upp, No12. Hittills har jag bara hamnat där på luncher, men de är icke att förakta. För en dryg hundralapp får du soppa eller sallad + varmrätt, serverat med fast hand av innehavaren själv. Rekommenderas.